Den fantastiska känslan när man vaknar till ljudet av regn mot fönstret, efter att ha sovit i över 10 timmar och lugnet från natten fortfarande finns kvar i en. Undrar om jag någonsin kan tröttna på den, på känslan de där 30 första vakna sekunderna på dagen. Jag har svårt att tro det.

Tog tag i mig själv när jag legat i sängen och pillat på telefonen orimligt länge och åkte upp till Galgberget för en promenad i regn/snö och blåst. Min nacke och den gamla whiplashen har bråkat något otroligt senaste veckorna och den envisa inflammationen i höften gav sig tillkänna lite extra idag efter supen igår. Så lurarna på, Foo Fighters i öronen och 5 km promenad för att rensa huvudet och få igång lite endorfiner så att det gör mindre ont ett tag. Rätt bra start på en söndag – och trots att det är tokväder så är det bra tokväder, blåsigt och kallt men inte för. Klassisk söndag med packning, tvätt och maratontittande på någon serie (just nu – Bones!). Jag älskar Söndagar, så enkelt är det <3

11042149_10152771996222572_1779969268_n 11016464_10152771996312572_1547940250_n

Bilder från fina berget – oavsett vilken tid på året jag är där så blir jag alltid lika amazed över ljuset där uppe… Något speciellt är det allt med ett galgberg.