2 mars, Ernst har namnsdag och jag fyller år. Och en del av mig älskar att fylla år, att få vara förväntansfull och pirrig – men en ännu större del av mig hatar att fylla år på alla sätt man kan. Jag har svårt för högtider överlag, någonstans grundar det sig nog till viss del i att jag är helt värdelös på att hantera besvikelse. Och det är väl lite därför jag hatar det här med födelsedagar med… för liksom, det är inte världens mest speciella för alla andra runt om mig att just jag fyller år, att det är si eller så många år sedan jag föddes. Och det är ju inget konstigt alls med det. Och jag brukar hålla en rätt låg profil kring hela grejen, för någonstans i mig så har jag den där romantiserade hollywood-bilden med överraskningsfester, ballonger skickade till jobbet, tusen blombud och lika många paket på posten, ungefär så. Jag vet att det låter helt galet, och jag vet ju att verkligheten faktiskt väldigt sällan ser ut så… Så jag struntar lite i hela grejen istället och försöker hålla mig upptagen med tankar på annat. Balansgången mellan att älska eller hata ensamheten är knepig och nog till och med ett livslångt projekt.
Det fantastiska man visar i sociala medier är inte alltid sanningen… eller de rätta orden för det är nog snarare att det bara är en del av sanningen – man väljer att visa det enkla och okomplicerade, utan några djupare tankar eller reflektioner alls. Alla har sina kamper och en av mina största är just ensamheten och att hantera besvikelse.

Jag har fått så många grattis-sms, så galet många grattisönskningar på fb, blombud skickat till mig, blivit bjuden på champagnelunch och faktiskt känt att jo – det är faktiskt lite viktigt att det är min dag idag. När det är så blir jag så överväldigad av kärlekskänslor att jag inte vet vart jag ska göra av mig själv. Jag vill egentligen inte erkänna att det är en big deal för mig, för på något sätt känner jag att jag visar mig svag då… men det är så, jag bryr mig. Och det gör mig varm i hjärtat att andra bryr sig om att få mig att känna mig älskad. Och tro mig – varje litet sms, varje liten fb-hälsning eller instagram-like betyder massor, verkligen massor… för trots att jag försöker verka rätt tuff emellanåt så är jag en jävla mjukis innerst inne. Som är lika säker på att ingen kommer komma ihåg varenda år.

11016529_10152774129067572_1636107123_n 11024618_10152774373347572_4918870014230742086_n