Vaknade som alltid för tidigt, det hör till när det är dageneftersöndag. Snubblade ur sängen och insåg att om planen skulle hända behövde det hända på en gång. 12 stationer hjärtklappning, obalans och konstaterande att det ibland kan kännas som att en redbull i handen och asmr i lurarna är en livboj. Total lycka över att hitta en strandkant och skog, ljuden och doften av natur på riktigt är magisk soul medicine. Ångestandetag blev till trygghetssuckar. Letade upp en ny tvåhjuling, mission complete. Blev kär och skrattade högt hela vägen hem, har så lätt att glömma bort hur mycket jag behöver annat än bara asfalt och betong.
Söndagskväll som kändes som måndag, tunga ögonlock framför den där serien som var långt ifrån tillräckligt fängslande för att ta uppmärksamheten från att andas i hjärtslagstakt. Att somna lite i taget, för tidigt, innan man ska, för att sen så fort man landar under täcket, försvinna långt iväg på ett ett enda andetag – trankilt. Livrädd äventyrsberoende trygghetsknarkare, kontradiktion och paradox. Måndagsmorgon tre gånger på en, somna om bara för att man kan. Det är inte svårt när det är lätt, lägg på minnet. Röda löv och nedräkning, livet ändå… synkronicitet och you get what you wish for, bättre blir det knappast.