En bättre tisdag helt enkelt.
Piff – back to basics, strand, sol, magiskt och underbart sällskap, vind, soffa, ljus, film, filt, regn, feeling.
Vissa dagar alltså. Vissa människor ännu mer. Beyond tacksam.
En dag i taget börjar bli många dagar bakom mig. Och jag vet så mycket att allt ligger så rätt i tiden, att allt som hänt och händer är för att det ska. Meningen. Samhörigheten. När universum ger precis det man behöver precis när man behöver det och ler sitt största leende mot en, och man bara står där – förvirrad och förundrad över hur allt kan vara så magiskt – även det mörkaste, djupaste, svåraste – vi kommer alltid dit vi ska vara, och vägen dit är målet.
Det är en befrielse i att veta att allt löser sig, att allt blir som det ska. Tryggheten i att veta att jag kommer alltid komma tillbaka till vägen som är min ger ett lugn som liksom alltid jordar mig, även när jag svävar högre än aldrig förr.

Ibland skiner ljuset starkare.



´´´´´