Blev av med tid fast märkte det inte alls, fokus på annat. Haltar runt med en kaffe i handen och mjöl i håret, bättre än tvärtom kanske… när man tänker efter. Det är nästan vår på riktigt nu och jag har blivit kär i mitt nya hemma, lär känna gatorna en i taget och det är nerförsbacke hela vägen från gullmars, åt alla håll.
Livet händer hela tiden och trots att jag ibland fräser om att ingenting händer alls så går det fortare än jag nästan hinner med, fartblind och hög på tanken av en känsla skapar jag sagovärldar fyllda med äkthet. Bakom stängda ögonlock brinner blickarna ändå, på precis rätt sätt.